fredag 18 september 2015

Där jag går

Det är bra ibland att ha hund. 
För man måste ju gå på promenad.
Fotar gör jag jämt på mina och fröken Smulans promenader, och ibland kommer tankarna igång med rytmen av stegen och en berättelse tar form.
Fast hur ofta kommer jag ihåg blocket och pennan då jag går ut?
Eller den där lilla pinsamma diktafonen jag har.
Skriv i mobilen säger ungarna.
Jo, det är ju jättelätt! säger jag och menar motsatsen.

En dimmig morgon i september. Lite som att gå i en tavla,

Ödehuset

Ha det fint!
/Hälsar Therese

Naturen tar tillbaka.

onsdag 9 september 2015

Recension i NSD

I förrgår hittade jag förvånat mig själv på bild i tidningen.
Med en utförlig och väldigt fin recension av Ingemar Nilsson som läst Korpmåne.
Kul att få recension från "Norrländskan". Min kära mamma jobbade där i många år och som liten var väl redaktionshuset och tryckeriet något av det mest spännande man visste.

 Bilden togs av Jan Bergsten som skev om
om den då kommande boken för ca; ett och
ett halvt år sedan och lammet
som jag fortfarande har kvar heter Hermione.

Ur recensionen;

"Therese Henriksson berättelse äger flera bottnar, som den saga den är. Magi, mytologi och – inte minst i botten –  sviken, eller upplevd sviken kärlek, som lett till död och förbannelse,
med rötter långt bak i tiden. För att nämna något. Vän av så kallad ordning kanske vill lägga ifrån sig boken när Seth förklarar sig för Saga om varför de försvinner och orsaken till hans dubbelhet, av korp och människa, en omvandling som sker vid fullmåne och även inbegriper hans mamma Isla.
Jag anser man inte ska låta det störa läsandet av en i stort drivet skriven ungdomsroman där språket är klart och rakt men ändå har
substans. Det är förstås ingen tillfällighet att just korp blivit fågeln i centrum i berättelsen, ingen annan fågel i Sverige är omgiven av så många myter och så mycket mytologi som just denna stora kråkfågel."
Debutant med berättarförmåga - Kultur - NSD.se



Ha det finfint idag!
/Therese

fredag 4 september 2015

Höst igen.

Nu är det verkligen höst. Löven gulnar. Dimman stiger tung över sjön om mornarna och den låga gula solen kämpar för att bryta igenom. 
Kanske är det lättare att få inspiration så här års. Många säger så.
Det där vemodet som hänger i luften. 
Jag vet inte. Själv tycker jag att allt är inspirerande.
Det gäller bara att ta sig tid. 
Och att ha ork och självförtroende nog att göra något av den.
Det är så lätt att man snubblar över dammsugaren istället, eller ett par avsnitt av Blacklist på Netflix...
Morgonmåne
Och morgonsol

Jag skriver vidare.
(Någon annan stans :))
Ha det fint!
/Therese

torsdag 3 september 2015

Nissen läser; Nelly Rapp och häxornas natt

Vi har en liten strand där vi gärna läser. 
Den här gången fikade vi, badade lite och så läste vi Nelly Rapp och häxornas natt av Martin Widmark. Det här är en bok på Nils nivå och vi turas om och läser.
Här får vi en berättelse i bästa pilsnerfilmstil där greven tycker att kvinnor ska vara väna som blommor. Är det inte det skickar han dem till Blåkulla. Särskilt om de är arga. Men Nelly och gänget har andra planer.
Fyra av fem kvastar får den av Nissen. Den hade kunnat få fem säger han. Men det var för kort.

"Bäst var när Nelly hängde upp och ner i skorstenen!"


Ha det bra idag!
Therese

Nissen läser; Harry Potter och Fenixorden

Nu har vi läst ut den. Alla 1001 sidorna.
Det tog ett tag, och eftersom det mest är jag som läser så blev det några timmar av att försöka låta som professorerna McGonagall, Snape och Dumbledore.
Hur låter man förresten som Snape? 
Man måste ju vara fantastiske Alan Rickman till det.
Det är inte jag. Tror det krävs lite mer av både näsa och stämband.
Fast Nissen 8 år klagar om jag inte försöker nog mycket. "Men mamma! Så där låter han ju inte!" Får jag höra när jag glömmer av mig.

Fyra av fem förtrollade porträtt får den av Nissen.
"Den hade kunnat få fem" säger han. "Men den var lite tråkig just efter början då de pratade så länge. Sedan blev den jättespännande."

"Bäst var när de flög på Testralerna"



Ha det fint idag!